Torsö fiskeläge anlades i mitten av 1700-talet. Här fanns 12 fiskare år 1793. År 1933 fanns 20 yrkesfiskare. 2
År 1800 fanns på Torsö fiskeläge drygt ett tiotal etablerade fiskare. Totala antalet boende torde ha uppgått till cirka 75. 4
Under kyrkobyggnaden i Mjällby bidrog varje fiskare med lika mycket som för 1/8 mantal, och återstoden av byggnadsskulden betalades 1812, då varje fiskare och varje 1/4 mantal tillsköt en krona och femtio öre. Vi får även här reda på att antalet fiskare i Hällevik vid denna tid var 37, i Nogersund 16, i Hörvik 14 och i Torsö 10 fiskare. 5, s 48
Diverse Torsömotiv
Flygfoto av Torsö
Motiv från Tossö
Tossö fiskläge
Flygfoto 1 över Torsö
Flygfoto 2 över Torsö
Flygfoto 3 över Torsö
Flygfoto över Västra Torsö
Motiv från Torsö - hamnen
Motiv från Torsö - Janssens affär
Motiv från Torsö - stranden
Motiv från Tossö - handelsbutiken
Flygfoto över T:268
Läs mer om en poetisk beskrivning om Torsö och dess utveckling »
Läs mer om 'Havets män på Torsö 1945' »
Läs mer om 'Fiskebåtarna på Torsö' »
Foto på fiskebåt Rundgatting
Blekingeekan är så gammal att man inte vet dess ålder. Fiskarna själva gav den namn efter vad den användes till.
Vrakekan var störst, 30 fot lång, och användes vid sillfiske. Kvassen, som var ca 20 fot lång, användes vid torskfiske
och var ofta försedd med sump. Jöllen (jollen) mätte 15 fot och användes vid flundrefiske och annat,
som kanske förekom på ett fiskeläge. Till sist är där fulajöllen (fågeljollen), 12-13 fot lång, som användes vid sjöfågeljakt.
Däcksbåten eller rundgattingen kom till Listerlandet från Råå i Skåne. Den var byggd för att passa i Öresund och måste
alltså byggas om en del, ty dess skrovfort passade inte i de här farvattnen.
Till Hörvik kom den 1868 och trängde ut vrakekan som var öppen. Det var bättre med en däckad båt. Till skillnad från
vrakekan, som hade råsegel, förde den sprisegel och var mer lätthanterlig. 3
Läs mer om 'Torsöfiskarens båtar: "Kobb", "jöll", och "vrag-ege"' »
Läs mer om 'De "foro i vrak" med vrakekor' »
Läs mer om 'Krokeka från Hällevik' »
Läs mer om 'Blekinge-ekans segel och riggning' »
På Johannes Mejers karta, som ritades på 1650-talet, finns beteckningen 'fiskehus' vid Torsö. Det var troligtvis
säsongsbostäder för bondefiskare som annars stod helt obebodda.
Strandfisket kännetecknades av att fiskeplatserna låg nära eller alldeles invid kusten. Det ur ekonomisk synvinkel mest
lönsamma strandbundna fisket var utan tvekan ålfisket. På väg mot sina avlägsna lekplatser långt ute i Atlanten passerade
de norrifrån komande feta blank- eller drivålarna på sensommaren och hösten mycket tätt förbi Listerhalvön.
När båtarna inte var i bruk, drogs de antingen upp på stranden eller förtöjdes intill mindre stenbryggor, så kallade
kåsar. En kås kan karakteriseras som en enklare båtlänning omgiven av två parallella armar av natursten. Anståndet mellan
de båda stenraderna, vilka i sidled verkade som vågbrytare, var i regel 2-3 meter.
Den fisk som inte åts färsk, konserverades genom torkning, rökning eller saltning. En ofta förekommande metod vid beredning
av lax och sill var 'spekning', där fisken en tid låg i saltlake för att slutligen efter en kompletterande torkning bli
till 'spekelaks' och 'spekesild'. 6
Läs mer om '28 öre kilot för sillen' »
Läs mer om '"Smör-madar" och "rögat fläsk" stående rätter i fiskarens matlåda' »
Läs mer om 'Storfångst för Torsöfiskare 1910' »
Fartyg från Torsö:
Athi byggd i Brakestad 1885, skonert, 30 BRT. I mars 1891 köpt från Finland av Elias och Olof Nilsson, Torsö. Såld i
september 1891 till Landskrona.
Betty galeas, Befälhavare: Ola Karlsson och bästeman: Sven Larsson. Denne gifte sig till en bondgård i Kullarp och blev
sedan kallad 'styrmannen i mossen'.
Henriette byggd i Engelholm 1965, jakt, 29 BRT, 25 nettoton. Köpt i mars 1892 från Helsingborg av Elias och
Olof (bef) Nilsson, Torsö. Efter fyra månader såld till Bornholm. 2
Läs mer om 'Sjömansrulla från ångaren s/s Hilnor' »
Sjömärket på Flädjan skötte Fridolf Persson i 50 år ibland med hjälp av sin bror Anton Persson och deras far Per (Andreasson)
Andersson för 10 kronor per år. Före Fridolf var det Per Andreassons syssla och innan dess Andreas Bengtsson.
Bröderna Anton och Fridolf (f. T:298) köpte fiskebåt 1936 för 1 500 kronor.
Diverse Hamnmotiv
Hejare
Repslagning
Tidningsklipp om Torsö
'Torsö ett minne som fiskeläge - sommargäster bildar ny epok'
'Den sista verkliga representanten för Torsös fiskeflotta'
'Dollarmiljonärs lustbåtsbefälhavare rekordlågt betald hamnchef i Torsö' - del 1
'Dollarmiljonärs lustbåtsbefälhavare rekordlågt betald hamnchef i Torsö' - del 2
'Kåsor före Torsö hamn'
Läs mer om 'Gamla lyktor i Torsö hamn' »
Läs mer om 'Sjö & landmärken vid Torsö fiskeläge' »
Redan 1889 fanns planer på att anlägga hamn, som då kostnadsberäknats till 45 000 kronor.
År 1896 ansöktes om bildandet av Torsö Hamn AB. År 1897 kom två nya kostnadsberäkningar på 80 000 respektive 90 000 kronor.
Hösten 1926 och våren 1927 var det svåra stormar, då flera båtar förstördes. Förslag till hamn förelåg 31 augusti 1927, då såväl hamnbassäng som yttre pir. År 1927 bildades Torsö Fiskehamnsförening upa. Ordförande var Herbert Olsson, hamnmästare August Thörnberg och kassör Bernhard Thörnberg.
Hamnföreningens räkenskaper från 1934
År 1928 skedde uppmätning av hamnområdet och 20 bönder skänkte av sin mark. Kostnaden uppgick till 45 000 kronor.
Staten bidrog med 40 000 kronor, Mjällby kommun med 2 100 kronor, Bernt Persson, Ronneby, bördig från Torsö med 1 000 kronor.
Resten betalades av fiskarna kontant eller med eget arbete.
Den yttre vågbrytaren byggdes 1929-1930 och hamnarbetet pågick 1930-1934 . Stenen togs på Holmen och transporterades fram på räls.
1944 skedde ändring av inseglingsleden. 1945 skedde muddring i hamnen och sedan dess har muddring skett vid ett flertal tillfällen, därför att sand har drivit in. 1
Även på Västra Torsö har det byggts. Se bild på när stenpiren byggs Västra Torsö.
Diverse Hamnmotiv
Innan hamnen fanns 1921
Flickor i båten
Män i båt
Gubbar möts i hamnen
Båtar i hamnen
Flygfoto över hamnen 2003
Berättelser
Läs mer om 'Mitt gamla kära Torsö' - intervju med Nelly Olsen (f. T:268) »
Läs mer om 'Hushållsgris vanligt förr' »
Läs mer om 'Sorgebrev - sed som försvunnit' »
Skola uppfördes på Torsö (T:289) år 1879 till en kostnad av 1 686,75 kronor.
Lärarinnor i Torsö skola genom åren:
1886 - 1886 Berta Petersson
1887 - 1887 Carolina Mattsson
1887 - 1888 Carin Johannisson
1889 - 1889 Paulina Kullman
1890 - 1893 Carna Kronberg
1894 - 1928 Kerstin Nilsson (gift Persson)
Torsö skola fanns till år 1928, varefter barnen fick gå i Istaby skola. Därefter såldes skolhuset såldes och flyttades till Stiby. 1
Skolfoto från Torsö skola år 1900
Skolfoto från Torsö skola år 1901
Skolfoto från Torsö skola år 1906
Skolfoto från Torsö skola år 1911
Skolfoto från Torsö skola år 1921
Skolfoto från Torsö skola år 1925
Skolfoto från Torsö skola år 1928
Läs mer om Skoldagböcker från åren 1886-1916 (notera att information ligger på en flik per år) .
1880 öppnades den första affären på Torsö av Magnhild Bengtsdotter (T:311ö). Hennes dotter Selma blev nästa ägare. Selma gifte sig med Joel Johannesson som drev affären 1902-1917.
Vintertid handlade fiskar-familjerna på bok.. Det kunde bli ganska långa krediter.
Affären lades ner och huset flyttades till Istaby. Därefter var Torsö utan affär under två år.
1919 öppnade Otto Larsson, affärsinnehavare i Nogersund, filial på Torsö (F:10). Denna filial drevs av dottern Anna Larsson.
Under några få år drevs ytterligare en affär av Almida och Valfrid Andersson (E:8). När de åkte till Amerika 1923 lades affären ner.
1924 byggde Otto Larsson en ny affär (F:1), till viss del bestående av en gammal saltbod flyttad från Nogersund. Dottern Anna gifte sig 1927 med Alfred Jansson och de drev affären tillsammans fram till 1965. Sorteringen var stor på varor och fiskredskap. Posten lämnades många år i affären och utdelningen skedde också därifrån. 1959 var det reklam för affären i ICA's folkalmanacka.
Mjölk kunde köpas hos familjen Joel Eliasson (E:25). De separerade även mjölk så att det gick att köpa grädde. I slutet av 1940-talet började 'Gotlänningen' sälja mjölk i en liten mjölkbod. Mjölkboden drevs sen vidare av Alfred Jansson men lades ner i början av 1950-talet
Läs mer om '"Skwalpa inte ront i kannane mänska!" - En mjölkaffärs öden och äventyr -' »
Läs mer om 'Vägen till Torsö då som nu' »
Flinta-brunnen
På skolhus-tomten fanns en brunn dit man fick gå för att hämta vatten. Skulle man ha extra gott vatten, fick man gå till
Flinta-brunnen strax bortom O:27. 1
Tvätt på gammalt sätt skjöldes på "slajbe-stället"
Förr i världen var det minsanna inte bara att lägga tvätten i en helautomatisk tvättmaskin, vrida på strömbrytaren och ställa in aktuellt tvättprogram. Nej, det var ett ordentligt byk-göra på "den gamla goda tiden".
Tvätten tvättades för hand sedan den först kokats i den stora kokgrytan i "brygghuset". Kokgrytan var en stor kittel i koppar , fristående eller inmurad.
Man eldade under tills vattnet, i vilket tvätten lagts i blöt, kokade tillsammans med tvätten. Från grytan tog man upp tvätten och gnuggade den mot tvättbrädor.
Därefter togs allt nytvättad ner till sjön för att sköljas. Sköljningen skedde från någon´av de många kåsarnas hammare.
Sedan hamnen blivit byggd 1932 sköljdes tvätten från "slajbestället, dvs slip (där man drog upp och sjösatte båtarna).
Vedbyror
Ved (grenar o dyl) till spisar och brödbak fick man gå och hämta i skogen. Många är de vedbyror som fiskargummorna fick
bära hem på sina ryggar. 1
Elektricitet
Elektricitet fick Torsö år 1934. 1
Telefon
Flera år var den enda telefon som fanns i Torsö, den som fanns i affären. Med Kungliga Majestäts tillstånd fick telefon-
ledning dras över flygsandsfälten år 1922. 1
Kommunalt vatten
Ett
vattenverk byggdes 1951, då Torsö fick kommunalt vatten. Vattenverket låg vid nuvarande korsningen Enaholmsvägen/Torsövägen.
Det ersattes av ett nytt vattenverk 1967 som ligger på E:11.
Läs mer om 'Kommunal vattenledning ersatte Torsöbrunnar 1951' »
Läs mer om 'Borgensmän för lånet' »
Läs mer om 'Ett missionsår på Torsö 1938' »
Läs mer om '"SE GUDS LAM!"blev rättstavat vid renovering' »
Läs mer om 'Strandhemssalen - en av TRE gudstjänstlokaler på Torsö' »
Baptismen
När man studerar baptismens mycket ojämna utbredning på Listerlandet i gamla tider så måste man onekligen fråga sig
varför den fick sitt huvudsakliga fäste just i det lilla undangömda fiskeläget Torsö. Svaret på den frågan är rätt och
slätt Nils Broberg F:2. Denne man som föddes 1861 i Mjällby Ljungar på Listerlandet hade i sin tidiga ungdom vunnits för
baptismen och kom hela livet igenom att på ett frejdat och oförväget sätt försvara denna lära. Baptist blev han närmare
bestämt ute på Bornholm där han i 20-årsåldern arbetade som hamnbyggare. När han omsider återvände till sitt gamla
hemland igen var han så tänd på den nya läran att han sökte sig till en predikantskola där han ytterligare utvecklade
sin redan så förnämliga predikogåva.
Läs mer om 'Baptismens fiskeläge på Lister' »
Koleran, en svår magåkomma med kraftiga diaréer och uttorkning återkom till Lister med jämna mellanrum. Fiskelägena drabbades alltid hårdast då de var fattigast, hade den sämsta maten och därmed också den sämsta motståndskraften. Det finns en kolerakyrkogård i Istaby. 9
Läs mer om 'Koleraepidemin 1853 - hårt slag för Torsö' »
Läs mer om 'Kolerakyrkogården i Istaby' »
Läs mer om 'Drunknade den 23 februari 1825' »
Läs mer om 'Drunknade den 5-6 maj 1854 - En ödesdag på Hellevik' »
Läs mer om 'Drunknade den 26 november 1861' »
Läs mer om 'Omkommen i stormen den 30 maj 1879' »
Läs mer om 'Carlshamns Allehanda 28 juni 1879' »
Läs mer om 'Havet ger och havet tar - Stormen på Sydkusten 29-30 maj 1879' »
Läs mer om 'Omkomna under fiske 1881' »
Läs mer om 'Omkomna under fiske 23 oktober 1885' »
Läs mer om 'Karlshamns Allehanda 6 okt 1886' »
Läs mer om 'Drunkningsolycka 26 maj 1894' »
Läs mer om 'Omkomna under fiske 1900' »
Läs mer om 'Drunknade i Masse Bengtsson släkten' »
Det har varit två svåra vårstormar, mars-stormen år 1898 och april-stormen år 1903. 9
Läs mer om 'Tysk galeas på grund utanför Torsölandet 1906' »
Den 7 november 1872 drog en fruktansvärd nordostlig storm fram över Listerlandet, den uppmättes till omkring 30 m/s och förde med sig flodvatten och snö. 9
Två eldsvådor har härjat på Torsö. 1935 brann Artur Anderssons hus O:31 ner. År 1937 slog åskan ner och ödelade Adolf Erikssons ladugård E:25, några djur blev innebrända. 1
Åren 1850-1870 planterades ca 100 tunnland furuskog av Kronan för att binda sanden på flygsandsfälten. 1
Läs mer om '"Kronosaunnen" skyddat naturområde' »
Läs mer om 'Kustfort rester från beredskapsåren på Torsö' »
Läs mer om 'Berättelser från beredskapstiden' »
Läs mer om 'Engelsk bombare störtade vid Torsö' »
Läs mer om 'Jag glömmer aldrig det ljudet' »
Läs mer om 'Torsö-lägret viktig kugge i hemvärnets försvarsroll' »
Se även extern länk om Torsölägret under Länkar
På Torsö föddes sjökapten Edmund Listerud, som seglat på de stora haven i många år. Han har berättat om hur hårt det var för en 16 års pojke att arbeta med tunga cementsäckar på traden Gotland och fastlandet. Han seglade med Paborns Heda av Sölvesborg men också som bästeman under Oscar Hedberg på Louis av Djupekås. 2
Läs mer om 'Torsöfiskare beskjutna av "Flygande Tunnan"' »
Läs mer om 'Något att förtulla?' »